British 1723-1792 Sir Joshua Reynolds Locations Reynolds was born in Plympton, Devon, on 16 July 1723. As one of eleven children, and the son of the village school-master, Reynolds was restricted to a formal education provided by his father. He exhibited a natural curiosity and, as a boy, came under the influence of Zachariah Mudge, whose Platonistic philosophy stayed with him all his life. Showing an early interest in art, Reynolds was apprenticed in 1740 to the fashionable portrait painter Thomas Hudson, with whom he remained until 1743. From 1749 to 1752, he spent over two years in Italy, where he studied the Old Masters and acquired a taste for the "Grand Style". Unfortunately, whilst in Rome, Reynolds suffered a severe cold which left him partially deaf and, as a result, he began to carry a small ear trumpet with which he is often pictured. From 1753 until the end of his life he lived in London, his talents gaining recognition soon after his arrival in France. Reynolds worked long hours in his studio, rarely taking a holiday. He was both gregarious and keenly intellectual, with a great number of friends from London's intelligentsia, numbered amongst whom were Dr Samuel Johnson, Oliver Goldsmith, Edmund Burke, Giuseppe Baretti, Henry Thrale, David Garrick and fellow artist Angelica Kauffmann. Because of his popularity as a portrait painter, Reynolds enjoyed constant interaction with the wealthy and famous men and women of the day, and it was he who first brought together the famous figures of "The" Club. With his rival Thomas Gainsborough, Reynolds was the dominant English portraitist of 'the Age of Johnson'. It is said that in his long life he painted as many as three thousand portraits. In 1789 he lost the sight of his left eye, which finally forced him into retirement. In 1791 James Boswell dedicated his Life of Samuel Johnson to Reynolds. Reynolds died on 23 February 1792 in his house in Leicester Fields, London. He is buried in St. Paul's Cathedral.  Related Paintings of Sir Joshua Reynolds :. | captain robert orme | Colonel Acland and Lord Sydney, 'The Archers | Count of Schaumburg Lippe | The Duchess of Devonshire and her Daughter Georgiana | Self-portrait |
Related Artists:
AMMANATI, Bartolomeo
Italian Mannerist Sculptor, 1511-1592 Italian sculptor and architect. He was a major figure in Italian art in the second and third quarters of the 16th century. His extensive travels in north and central Italy gave him an unequalled understanding of developments in architecture and sculpture in the era of Mannerism. His style was based inevitably on the example of Michelangelo but was modified by the suaver work of Jacopo Sansovino. In both sculpture and architecture Ammanati was a highly competent craftsman, and his masterpieces, the tombs of Marco Mantova Benavides and two members of the del Monte family, the Fountains of Juno and Neptune and the courtyard of the Palazzo Pitti, are among the finest works of the period.
Chiari, Giuseppe
Italian Baroque Era Painter, 1654-1727
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).